Finspång [fi´n-], centralort i Finspångs kommun, Östergötland (Östergötlands län); 14 200 inv. (1996). F., som ligger n.v. om sjön Glan, är en gammal bruksort med en betydande industriverksamhet.

Finspångs slott började uppföras 1668 av Louis De Geer d.y. (1622–95), sannolikt efter ritningar av en nederländsk arkitekt och med en rad förnämliga inredningar med stuckaturer av bl.a. Carlo Carove. Byggherrens sonson Louis de Geer slutförde inredningsarbetena och uppförde två fristående flyglar på 1740-talet. Under hans son Jean-Jacques De Geers långa ägartid (1758–1809) utfördes en rad nyinredningar. Slottskapellet inreddes på 1680-talet och restaurerades 1891 efter Helgo Zettervalls förslag. Trädgården utökades under 1790-talet med en vidsträckt engelsk park. Denna fullbordades under 1800-talets första decennier, då nya byggnader, bl.a. ett orangeri, uppfördes i parken. F. har restaurerats i nutid av den nuvarande ägaren ABB STAL AB. Slottet byggnadsminnesförklarades 1965.

Ortnamnet (1360 j Finspaangum) innehåller i förleden snarast mansnamnet Finn eller folkslagsbeteckningen finne och i efterleden spång.

F. är en gammal bruksort som från 1800-talets slut kom att utvecklas till en modern industriort. Tätorten hade år 1900 ca 1 100 inv. F. tillväxte därefter starkt och bildade köping 1942. Efter 1970 har utvecklingen gått i lugnare takt, samtidigt som industrin gått tillbaka och servicenäringarna ökat i betydelse.

NE band 6, 1991; CD 2000.