Tab.1
Johan (Jan) Andersson, f.1764-05-14 i Hammarby bruk, Nora socken som son till mästersvennen Anders Jansson och hans hustru Anna Maria Marcusdotter, d.1844-08-02 av lungsot i Backatorp, Dalkarlsberg. Efter att ha tillbringat sin barndom hos föräldrarna i Hammarby bruk skall han ha flyttat till Nora stad omkring 1781 för att arbeta som dräng. Ganska snart tycks han ha träffat och fattat tycke för en piga som arbetade i staden. Hennes namn var Christina Nilsdotter, f.1754-02-25 som dotter till torparen Nils Jönsson och Catharina Olofsdotter på Skrekarhytte ägor, Nora socken, d.1798-07-02 av barnsbörd i Vena, Älvhytte ägor, Nora socken. De lyste för äktenskap första gången i Nora kyrka redan 1781-04-29. Jan var då inte ens 17 år fyllda. Endast sex månader därefter föddes en son. Av någon anledning lystes den andra och tredje gången först 1782-09-15 och 1782-09-22, möjligen på grund av Jans unga ålder. De gifte sig sedan 1782-11-08 i Nora kyrka. Efter giftermålet flyttade de troligen först till Christinas mor och styvfar i Yrstatorp, men mycket snart tycks de ha skaffat sig ett eget torp i Dalkarlsberg på Skrekarhytte ägor i Nora socken. Omkring 1786 flyttade de till ett torp i Vena på Älvhytte ägor i Nora socken. Enligt skattelängderna hade torpet tre fönster och de hade vanligen en eller två kor. Jan och troligen också Christina arbetade som gruvarbetare vid Dalkarlsberget. Från 1792 började Jan också att arbeta som gruvsmed vid Collegiigruvan. Smedsysslan hade han sedan kvar till omkring 1810.

En knapp månad efter dottern Anna Cajsas födelse 1798 avled Christina efter den svåra barnsängen. Det är troligt att Jan omgående anställde en piga som skulle sköta hemmet och ta hand om barnen. Det tycks dock som om pigans sysslor gick ännu längre. Pigans namn var Maria (Maja) Persdotter, f.1777-07-03 på Skrekarhytte ägor, Nora socken, d.1853-04-10 av ålderdom i Vistrandstorp, Dalkarlsberg, Nora socken. Redan i oktober 1799 framfödde hon en son. Jan och Maria var då ännu inte vigda, men de var trolovade vilket gjorde att sonen trots allt betraktades som äkta. Vigseln hölls dock först ett år därefter, 1800-09-25 i Nora kyrka.

Maria arbetade också som gruvarbetare vid Dalkarlsberget. Vid ett gruvras år 1803 i Kringelgruvan skadades hon så allvarligt att hon förlorade sitt ena ben. Hon fick vård hos bergslagskirurgen Kallenberg i Nora stad under 67 dagar, varefter det förlorade benet ersattes av ett dito av trä. Med ett träben gick det dock inte längre att arbeta under jord i gruvorna. Efter olyckan fick Maria istället arbeta ovan jord såsom kistuppvakterska eller intagare vid gruvlaven och mullplockerska. Straxt efter olyckan flyttade familjen från torpet i Vena till det av Dalkarlsbergs gruvlager ägda Hyttbackatorpet i Skrekarhyttan. Såsom namnet förtäljer låg torpet på den gamla hyttbacken alldeles invid bybron.

År 1813 blev Jan, som då en tid arbetat som vanlig gruvarbetare, utsedd till ny gruvfogde i Vretgruvan. 1813-04-26 fick han inför Bergstingsrätten i Sockenstugan i Nora stad avlägga den vanliga gruvfogdeeden varefter han erhöll den tryckta gruvfogdeinstruktionen. Hans tid som gruvfogde blev dock inte långvarig. Redan år 1817 återgick han till att arbeta som vanlig gruvarbetare i Vretgruvan.

Vretgruvan på 1798 års gruvkarta.

År 1821 blev han dock utsedd till ny bergvägare vid Vretgruvan. Även denna gång fick han svära en ed inför Bergstingsrätten samt erhålla den tryckta bergvägareinstruktionen. Som bergvägare stannade han vid Vretgruvan fram till och med år 1827. Därefter arbetade han tre år som bergvägare vid Västra Rymningsgruvan. Jan hade nu blivit 66 år gammal och fick nu arbeta med lättare arbeten ovan jord. År 1836 fick dock den då 72-årige Jan återigen under ett år rycka in som bergvägare vid Mölingsgruvan.

Efter laga skiftet i Skrekarhyttan fick Jan flytta ifrån sitt torp i Skrekarhyttan, då Dalkarlsbergs gruvlager bytt till sig mark närmare gruvorna. Sommaren 1824 lät man därför uppföra ett nytt torp närmare gruvorna. Torpet, som kallades Backatorp, inreddes med en järnkakelugn som gruvbolaget inköpte av sexmannen Israel Nilsson från Skrekarhyttan. Omgående rödfärgades också torpet av rödfärgaren Tiberg. Vid husesynen året därpå antecknades: "En stugubyggning under näfver och torftak, alldeles ny, innehållande kök och kammare med följande fasta innanreden: en dubbel jernkakelugn med jernhäll och spjäll i kammaren, spis i köket med jernhäll och stötta, bakugn med enkelt bordjern, kärlhylla och 2ne bänkar, 2 fensterlufter i hvardera rummet, alla hela. 1 dörr till köket med lås och 1 dito emellan köket och kammaren utan lås, trappa ur köket upp på vinden med lucka och 2 små fenster på winden, allt i godt stånd. En ny bodbyggning under näfver och torftak, med vind samt dörr med stocklås. Potatisland utanför mannbyggningen 34 alnar långt och 24 alnar bredt i godt stånd." Vid en husesyn från 1837 omtalas att torpet var 7,7 meter långt och 5,1 meter brett samt 18 timmervarv högt. Fähuset och foderskullen var 3,8 meter långt och 3,3 brett samt 13 timmervarv högt.

Backatorp på 1990-talet.

Enligt bouppteckningen som hölls 1844-08-23 skall han ha avlidit redan 1844-07-19. Alltså en halv månad tidigare än vad som står i kyrkböckerna. Visserligen brukar man kunna lita på kyrkböckernas dödsuppgifter från 1800-talet, men just från denna period uppvisar de klara brister varför man inte kan vara helt säker på vilket datum som är det korrekta. I bouppteckningen finner man bland annat följande ägodelar: ett par svarta sammetsbyxor, en svart klädesväst, ett par gröna byxor och en väst av vadmal, en livtröja, en grå långtröja, ett livstycke av päls, en hatt, en brunmålad soffa, ett brunmålat skåp, ett brunmålat bord med låda, ett brunmålat skrin med lås, en tvåmanssäng, en gammal väggklocka, en spegel, fyra grytor av olika storlekar, fem skaftpannor, en pannkakslagg, sju porslinstallrikar, en porslinssnipa, en mässingskruka med lock, en järnmortel med stöt, en brännvinsbolle av tenn, en beslagen dragkärra, en bibel, en huspostilla, fyra psalmböcker samt tre ej namngivna böcker och tre höns. Alltsammans värderades till 27:2:- riksdaler Banco, men han hade också en skuld till gruvbolaget på 100:- riksdaler Banco. Efter Jans död bodde Maria kvar i Backatorp, men hon fick nu dela den med gruvarbetaren Anders Berglunds familj. År 1852 flyttade hon dock några hundra meter till sonen Eric Dahlin i Vistrandstorp.

Gruvbolagets arkiv avslöjar bland annat att Jan nyttjade både tobak och brännvin, samt att han inte var skrivkunning. Oftast skriver han endast sina initialer: IAS. Endast på ett bevarat dokument har han krampaktigt lyckats skriva hela sitt namn: Jan Ason. Även om Jan inte var skrivkunnig så kunde han och Maria enligt husförhörslängderna båda läsa någorlunda.

Barn i första giftet:
Jan Jansson, f.1781-10-26 hos morföräldrarna i Yrstatorp, Nora socken, d.1783-12-27 av koppor på Skrekarhytte ägor, Nora socken.

Anders Jansson, f.1784-12-20 på Skrekarhytte ägor, Nora socken, d.1785-03-22 av magsjuka på Skrekarhytte ägor.

Eric Jansson, f.1786-01-15 i Vena på Älvhytte ägor, Nora socken, d.1797-09-16 av bröstsjuka i Vena på Älvhytte ägor.

Petter Jansson Dahlin, f.1788-04-21, d.1824-12-06. (se tab.2)

Johan Jansson, f.1790-12-31 i Vena på Älvhytte ägor, Nora socken, d.1791-07-28 av durklopp och uppkastning i Vena på Älvhytte ägor.

Maria Jansdotter, f.1792-06-19 i Vena på Älvhytte ägor, Nora socken. Enligt husförhörslängden skall hon år 1810 ha flyttat till Örebro stad. Hon är dock inte återfunnen där. Troligen dog hon en kort tid därefter.

Brita Stina Jansdotter, f.1795-03-13 i Vena på Älvhytte ägor, Nora socken, d.1871-11-23 i Riddarhyttan, Skinnskattebergs socken. Hon gifte sig 1820-03-24 i Nora kyrka med Jan Petter Trygg, f.1799-04-14 i Tysslinge socken, d.1840-09-29 i Björkåsen, Dalkarlsberg. Jan Petter hade fram till år 1820 kallat sig Tysslingholm. De arbetade bägge som gruvarbetare vid Dalkarlsberget. De hyrde först en kammare och en bod i Olof Persgården i Södra Yrstatorp, Nora socken. I samma gård bodde brodern Petter Jansson Dahlin. År 1831 flyttade de till flerfamiljstorpet Björkåsen i Dalkarlsberg. Brita Stina hade en oäkta dotter född före äktenskapet: Anna Stina f.1817-06-02, d.1817-06-24 av magtorsk. Jan Petter och Brita Stina hade sex barn: Maria Christina Trygg f.1820-05-19, Jan Petter Trygg f.1824-01-15, d.1827-03-14 av bröstsjukdom, Jan Petter Trygg f.1827-07-08, d.1855-05-15 vid en gruvolycka vid Lobergsgruvan, Nora socken, Anna Cathrina Trygg f.1830-03-05, Carl Gustaf Trygg f.1834-04-29 d.1867-06-09 av blodslag i besatt tillstånd i Rödberg, Nora socken och Johanna Trygg f.1838-05-01. Efter mannens tidiga död stannade Brita Stina i Björkåsen men 1868, då hon under en tid levt som fattighjon, flyttade hon till Riddarhyttan där dottern Anna Cathrina bodde med sin familj. Brita Stina är också begravd i Skinnskatteberg.

Anna Cajsa Jansdotter, f.1798-06-06 i Vena på Älvhytte ägor, Nora socken, d.1800-11-21 av bröstsjuka i Vena på Älvhytte ägor.
Barn i andra giftet:
Eric Jansson Dahlin, f.1799-10-09, d.1870-03-06. (se tab.3)

Johan Jansson, f.1802-12-13 i Vena på Älvhytte ägor, Nora socken, d.1807-03-17 av koppor i Hyttbackatorpet, Skrekarhyttan, Nora socken.

Olof Jansson, f.1805-07-03 i Hyttbackatorpet, Skrekarhyttan, Nora socken, d.1811-04-29 av kikhosta i Hyttbackatorpet, Skrekarhyttan.

Stina Jansdotter, f.1807-02-05 i Hyttbackatorpet, Skrekarhyttan, Nora socken, d.1811-05-11 av bröstsjuka i Hyttbackatorpet, Skrekarhyttan.

Lars Jansson Dahlin, f.1811-05-31, d.1860-04-18. (se tab.79)

Christina (Stina) Jansdotter, f.1813-10-15 i Hyttbackatorpet, Skrekarhyttan, Nora socken, d.1903-04-10 vid Garphytte bruk, Tysslinge socken. Vid dopet den 17 oktober var bland annat halvbrodern Petter Jansson dopvittne. Hösten 1829 begav hon sig ut för att arbeta som piga. Det första året hos bergsmannen Anders Andersson Dahlberg i Alntorp, Nora socken. Året därpå arbetade hon hos borgmästare Carl Gustaf Bruhn i Nora stad. Från hösten 1831 till hösten 1835 arbetade hon hos skolrektorn Jonas Mauzelius i Nora stad. Sedan följde två år hos hattmakaren Anders Gustaf Åkerblom i Nora stad. Från hösten 1837 och ett år framåt arbetade hon som piga hos handelsmannen Lars Erik Nordenmalm i Nora stad. Nästföljande år arbetade hon hos andre lantmätaren Mathias Arnqvist. Hösten 1839 flyttade hon åter till Dalkarlsberg, där hon arbetade som piga hos övergruvfogden C.J. Ohlson i Dalkarlshyttan, Nora socken. Hösten 1841 flyttade hon till Garphytte bruk i Tysslinge socken, där hon också arbetade som piga. Där träffade hon dagkarlen Nils Johan Skeppstedt, f.1823-03-11 i Tysslinge socken, d.1897-12-10 av ålderdom och lunginflammation vid Garphytte bruk, Tysslinge socken. De gifte sig 1846-03-29 i Tysslinge kyrka. Efter giftermålet flyttade de till ett torp tillhörande Garphytte bruk. De hade fem barn: Sara Christina Skeppstedt f.1846-04-15, Carl Johan Victor Skeppstedt f.1849-09-08, d.1849-10-15 av slag, Johanna Wilhelmina Skeppstedt f.1850-09-22, d.1850-11-02 av svaghet, Maria Augusta Skeppstedt f.1850-09-22, d.1850-10-31 av svaghet, Carolina Wilhelmina Skeppstedt f.1851-11-07, d.1856-10-29 av scharlakansfeber, Eric Johan Skeppstedt f.1856-04-13.

Catharina (Carin) Jansdotter, f.1817-01-11 i Hyttbackatorpet, Skrekarhyttan, Nora socken, d.1858-06-21 av smittkoppor i Kräcklinge socken. Hon begav sig ut för att arbeta som piga hösten 1833. De första två åren arbetade hos bergsmannen Eric Persson i Skrekarhyttan, Nora socken. Därefter arbetade hon två år hos bergsmannen Peter Ersson i Dalkarlshyttan, Nora socken. Sedan följde två år hos bergsmannen Lars Olsson i Skrekarhyttan, Nora socken. Från hösten 1839 och ett år framåt arbetade hon hos bergsmannen Lars Johan Jansson i Nya Viker, Nora socken. Därefter följde ett år hos bergsmannen Johan Ersson i Dalkarlshyttan, Nora socken. Sedan följde ett år hos bergsmannen Lars Larsson i Hertsboda, Nora socken. Från hösten 1843 och två år framåt arbetade hon sedan som piga hos torparen Jan Jansson i Skrekarhyttan, Nora socken. Hösten 1844 flyttade hon dock till Latorps alunbruk i Tysslinge socken, där hon arbetade som piga. Där träffade hon änklingen Johan Fredric Ersson, f.1806-02-27 i Gräve socken. De gifte sig 1849-05-11 i Tysslinge kyrka. Johan Fredric var torpare på Höckerkulla ägor som lydde under bruket. Från sitt tidigare äktenskap hade han tre barn: Per Johan f.1834-10-09, Lars Eric f.1837-10-18 och Anna Lovisa f.1840-02-12. Catharina och Johan Fredric hade en son: Gustaf f.1850-06-24, d.1850-09-29 av svaghet. När Catharina dör i smittkoppor står det antecknat att hon levat frånskild mannen, troligen någonstans i Kräcklinge socken. Hon är också begravd i Kräcklinge. Vid två tillfällen använder Catharina sig av släktnamnet Dahlin, nämligen när hon förekommer som dopvittne dels vid brorsonen Henrik Dahlins dop 1837-02-05 och dels vid systerdottern Johanna Tryggs dop 1838-05-04.

Jan Jansson Dahlin, f.1819-10-31, d.1833-12-20. (se tab.81)

Släkten Dahlin