218          BANDHOLTZ - BANÉR
Friherrliga ätten BANÉR, nr 22.
Urgammal frälsesläkt; introd. 1625 under nr 17 bland adelsmän, men uteslöts då den förlänades
friherrlig värdighet; friherrlig 1651 20/12; introd. 1652; en medlem (Axel, Tab. 17) erhöll grevlig
värdighet 1719 19/4, men ej introd.

Ätten har utgrenat sig i grevliga ätten Banér, nr 11.

Äldre släkttavlor härleda denna släkt från Danmark och anse den vara av samma stam som den danska
ätten Banner (Høeg), men något samband dem emellan kan ej uppvisas, och i Danmark har intet stöd
därför vunnits. Namnet Banner el. Banér har hos båda hämtats från vapnets banerliknande utseende,
men deras vapen äro väsentligt olika. Svenska släkten för en spets från sidan, den danska en i rött
och vitt ginstyckad sköld. Ett stöd för den danska härkomsten har man velat finna däruti, att den
svenske Knut Eskilsson skulle hava ägt Olinge i Danmark, men detta bevisar här intet, ty godset
Olinge fick han med sin hustru, vars moder var dotter av Peder Åkesson, som på 1430-talet skrev sig
till Olinge. Om även ett och annat frändskapsband inom den svenska släkten är dunkelt och ännu
outrett, så är dess uppsvenska börd dock ostridig. En och annan, som att döma av vapnet, boningsort och
andra förhållanden otvivelaktigt varit av denna ätt, har här av brist på anknytningsled måst utlämnas.
? Att den på riddarhuset befintliga äldre genealogien är för de första släktleden alltigenom en
frihandsteckning utan ringaste skäl och bevis, torde bäst framgå därav, att den Isak Isaksson, som där
kallas den gamle och är fullmyndig man 1380, uppgives såsom sonsons son till en annan Isak,
förnäm herre i Skåne, som levat 1323.

Tvenne grenar hava fortlevat i utlandet, en i Holland och en i Italien, men synas nu vara
utslocknade. Den förra skall härstammat från en son till riksrådet Sten Axelsson Banér (Tab. 10), vilken
son 1605 lämnade fäderneslandet och bosatte sig i den nederländska staden Deventer; ättlingar till
honom levde ännu i mitten av 1700-talet. Den senare grenen skall härstammat från den vid Leipzig
1642 stupade kaptenen Johan Banér (Tab. 15). Han skall hava varit gift med Sofia Beck och hade en
son Per, f. på Torup i Skåne. Denne Per Banér var 1668 generalmajor i spansk och sedermera
artillerigeneral i kejserlig tjänst samt upphöjdes såsom sådan till markis; ? 1714. G. 1703 m. Marguerite
de Fusco, i hennes 1:a gifte, dotter av Nicolas de Fusco och Theresa Doria, efterlämnade han trenne
döttrar, av vilka två voro nunnor och den tredje, Antonie, gift med François Mezzacapo, marquis de
Monteroso (C. A. Klingspor, Minnen från flydda dagar, Sth. 1884).

Tab. 1.1                                          Tab 2.1

Isak Björnsson; väpnare; var                      Anders Isaksson (son 
häradshövding i Olands härad i                    av Isak Björnsson, Tab.
Uppland 1375 9/8; levde 1388                      1), till Östanå i Riala
5/11. Han förde det vapen (spets                  sn (Sth.); väpnare;
från sidan), som sedan alltjämt                   nämnes i brev 1405 -  
burits av ätten. - G.m. Gertrud                   1445 18/1; var medlem 
Andersdotter, levde änka 1405                     av riksrådet, då han
18/2, dotter av väpnaren Anders                   deltog i Kalmar möte
Tomasson (2 spetsar uppifrån)                     1438 9/7. -  G. m.
till Lisa och Finsta.                             Ingegerd Svensdotter,
                                                  som levde 1444 1/7,
Barn:                                             dotter av väpnaren
Isak Isaksson; väpnare. Se Tab. 5.                Sven Pik, som förde
                                                  en gråvit mussla i rött fält, och Cecilia, dotter av
Anders Isaksson; riksråd. Se Tab. 2.              den mecklenburgske riddaren Gise van Helpten.

En dotter. G. m. fogden på Gripsholms slott       
(1434) Hartvig Flögh.                             



                      
 BANÉR.                    219 
(En antavla)

Söner: 

Isak Andersson; levde 1460.

Jakob Andersson; väpnare. Se Tab. 3.

Peder Andersson till Östanå, 1463.

Ericus Andreæ; inskrevs vid Leipzigs
universitet 1442; artium baccalaureus 1444 20/2 och
mag. 1446 1/1 därst.; domprost i Uppsala 1463 26/1;
? 1504 7/5 och ligger begr. på stora gången i Uppsala
domkyrka [Bbl].

Tab. 3

Jakob Andersson (son av Anders Isaksson, Tab.
2), till Östanå; väpnare 1450?1463. ? G. 1:o
m. Kerstin Johansdotter; 2:o m. Brita Månsdotter
i hennes 1:a gifte (g. 2:o m. Björn Jönsson
Pukehorn till Ulfsunda, som i vapnet förde 2 vingar),
dotter av väpnaren och häradshövdingen Magnus
Gustafsson (Tre rosor), till Frösvik, och Christina
Laurensdotter (Blå).

Son:
1. Anders Jakobsson; väpnare. Se Tab. 4.



Tab. 4.

Anders Jakobsson (son av Jakob Andersson, Tab.
3), till Östanå och Ådö; väpnare 1493, 1497.1 ?
G. m. Ingrid Olofsdotter, dotter av Olof Pedersson
till Ådö.

Döttrar:

Christina Andersdotter; blev 1503, torsdagen näst
efter S:t Pauli conversionis, ingiven i S:t Klara
kloster med 13 öresland jord i Rickeby i Kårsta
sn (Sth.).

Anna Andersdotter på Ådö; levde 1535. G. 1:o
m. riksrådet och slottslofven på Stockholms slott
Måns Ivarsson Gren, till Tidö, halshuggen i Stock-
holms blodbad 1520 8/11; 2:o m. fogden i Västerås
län och på Västerås slott, häradshövdingen i
Tuhundra härad Joen Skrifvare, till Ekeby i
Rytterns sn (Vm.), som levde ännu 1535. Han blev
adlad av konung Gustaf I.



Tab. 5.

Isak Isaksson (son av Isak Björnsson, Tab. 1),
väpnare 1398?1429 i april. ? G. före 1398 22/5 m.
Märeta Siggesdotter i hennes 1:a gifte (g. 2:o m.
Johan Persson Schack), ? omkr. 1452, dotter av
väpnaren Sigge Brun, till Röklinge (natt och dag
på tvären) och hans 1:a fru Birgitta Nilsdotter
(2 spetsar uppifrån).

Barn:

Brita Isaksdotter. G. 1:o 1420 21/10 m. Erik
Karlsson (3 björnramar); 2:o m. väpnaren och
häradshövdingen i Hammarkind Birger Nilsson
(sparre) till Fyllingarum.

Eskil Isaksson; riddare och riksråd; ? 1488.
Se Tab. 6.


Tab. 6.

Eskil Isaksson (son av Isak Isaksson, Tab. 5),
till Röklinge i Faringe sn och Venngarn i S:t Olofs
sn (båda i Sth.) samt Händelö i S:t Johannis sn
(Ög.); var väpnare 1438 och riddare 1441;
häradshövding i Olands härad i Uppland 1441 och ännu
1466; hövidsman på Stäkeholm 1445; var riksråd
s. å. och ännu 1476; hövidsman på Raseborg i
Finland 1457-1463; var häradshövding i Östkinds
härad (Ög.) 1470; gjorde jordabyte med Sten Sture
1481 15/5; var död 1488 27/8, då arvskifte hölls efter
honom. Han bevistade herremötet i Telge 1438;
tog vid ärkebiskopen Jöns Bengtssons uppresning
1457 genast dennes parti och deltog med detta i