Hon gifte sig året därpå - 1859-03-13 - med slaktaren Johan Erik. Han kom närmast från Hedvigs församling i Norrköping, men de bosatte sig vid hennes föräldrahem i Sankt Olai.
Efter mindre än två år dog Johan Erik av "slag", bara 30 år gammal. Wilhelmina fortsatte att bo tillsammans med sin mor och några systrar som också blev änkor.
Wilhelmina fick 7 år senare en son som fick samma namn som hennes tidigare man (och hennes far).
1886 flyttade hon tillsammans med barnen och modern till någon oidentifierad plats i Norrköping. 1890 kan man sedan hitta henne ensam, förutom yngsta sonen, i kvarteret Winpipan i Norrköpings Norra (Matteus) församling.
1891 flyttade sonen till Stockholm, och Wilhelmina flyttade då till svågern Frans Olof Skeppstedt och dennes familj i kvarteret Källan. Efter hans frus död 1892 flyttade han ifrån församlingen, och Wilhelmina flyttade då till kvarteret Krogen 1893.
I början på seklet får hon noteringen "obest bost." och flyttas över till församlingsboken "på församlingen skriven". Efter 1916 flyttas hon till "boken över obefintliga" där hon står kvar 1929. Hon är inte funnen i Sveriges dödsbok, och en teori skulle kunna vara att hon emigrerade någon gång under de här åren utan att det registrerades. Sannolikt tillsammans med sin yngste son som även han försvinner utan spår.