1845 flyttade de till Hägnen, och Lovisa fick i samband med detta ytterligare en son. Uppgiven fader var soldaten Johannes, och hon gifte sig sedan med honom och flyttade till honom i Bälteberga i Baltak församling/annex 1846.
Här fick de ytterligare en massa barn. Förhållandena var uppenbart kärva, husförhöret från Bälteberga anger att de var "inhyses" och
att familjen var "försvarslös".
De kom också i klammeri med rättvisan - det är lite otydligt om det var Johannes, Lovisa eller båda,
men åtminstone en av dem blev 1852 dömd för "första resan stöld".
Ett husförhör har också kommentaren "lefver liderligt" om Lovisa.
1876 flyttade de, tillsammans med två kvarvarande barn - Ida och Otto, till Källebo i Agnetorps församling, där också sonen Thure bodde med sin familj. De flyttade därefter ett antal gånger inom Agnetorp. Dottern Ida (och hennes dotter) bodde hela tiden tillsammans föräldrarna, och följde med dem vid dessa flyttar.