Cecilias härkomst, som ursprungligen kommer från personkällan nedan, är svår att verifiera.
Alla husförhör i Rödeby församling där Cecilia bodde anger bara hennes födelseår utan något datum eller någon födelseförsamling. Att giftermålet är noterat i Fridlevstads vigselbok talar dock för att detta var hennes hemförsamling. Emellertid fanns det två Cecilior födda 1807 i Fridlevstad vars far hette Jöns, en båtsmansdotter i Holmsjö och en torpardotter i "Eltemåla" och det går inte riktigt att fastställa vilken av dem som var vår Cecilia.
Enligt vigseluppgifterna från 1827 var Cecilia "piga i Baggetånga", och i sista bevarade husförhöret innan dess, från 1824, hittar man den 17-åriga "flickan" Cecilia Jönsdotter i Baggetånga boende hos torparparet Sven Pehrsson och Botil Jönsdotter. Samtidigt fanns det en "T.p" (tjänstepiga?) med samma namn och ålder i Eltemåla, utan någon förälder inom synhåll. Detta skulle kunna tolkas som att att flickan i Baggetånga var båtsmansdottern, och att pigan i Eltemåla var den Cecilia som också var född där. Å andra sidan var troligtvis Botil Jönsdotter torpardotterns storasyster, och benämningen "flicka" snarare än "piga" tyder på ett släktsamband eller vårdnadsrelation till Cecilia.

Den här sidan visar data och källor för båtsmansfamiljen. För motsvarande uppgifter om torparfamiljen, se Jöns Monsson och Elin Johansdotter (HH020).

Under 1800-talets första decennium var Jöns titel båtsman. 1815 hade han dragit sig tillbaka och står då som "afskedad" d:o. Vid det laget hade familjen också lämnat Holmsjö och flyttat till Bakareboda. Vid husförhöret 1822 är Annica borta och Jöns hade blivit änkling.